Idag har jag dött. Eller nästan i alla fall. Jag har provat spinning för första gången. Trots att jag blivit varnad innan om en nära döden upplevelse kunde jag inte ana vad som väntade.

Själva passet var tungt, javisst. Men det absolut värsta var efteråt - min kropp blev nog i chock efter den plötsliga ansträngningen. På väg hem kände jag mig trött men nöjd o glad. Det var en riktigt rolig träningsform som jag tror kommer passa mig väldigt bra som komplement till ridningen. Det var när jag kom hem det hela började - som om kroppen kom ifatt sig själv - illamåendet. Stilla läge i soffan o slumra till antikrundan tillsammans med alla fem whippar var en framgångsrik metod. Vaknade efter ett tag o illamåendet borta.

Hästarna har vilat idag trots att det är "ordinarie" träningsdag. -27 är för kallt, tillochmed för mig. För det mesta tycker jag att det går att pälsa på sig o ta en kort tur i alla fall men med denna kyla så man knappt vill gå utanför dörren är det värre. Hästarna uppskattar inte heller att jobba ngt hårdare. Även Mickan ville komma in då de fick ett erbjudande att komma in vid kl. 16 och hon brukar för det mesta tycka att 19-20 är en lagom tid. Oftast får hon som hon vill med det då mycket utevistelse är bra för hästarna men med sunt förnuft.

Nu ska jag i duschen, om benen bär mig ;-)

/Anna